Debatt. .

2017-02-16 08:55
Hur ska framtidens vård se ut? Bild: Leif R Jansson/TT
Hur ska framtidens vård se ut?

Därför måste alliansen svara om SD

Det har varit två intensiva veckor både på riksdagsplanet och i regionparlamentet. Nu måste två politiska frågor besvaras för att en tredje och viktigare fråga ska kunna ställas.

För det första, när ska alliansen sluta vara så genomideologiserad och besatt av vinst i välfärden? Under regionfullmäktige i veckan blev fixeringen glasklar när M, KD, L och C gick upp i unison kör och ville slänga Reepalus utredning i papperskorgen. Mia Frisk (KD) sa sig inte ens ha bemödat sig att läsa den innan hon ställde sig bakom alliansens dissande remissvar. Det hindrade henne dock inte att sedan med kraft argumentera mot utredningen. Annars skulle, enligt den ledande kristdemokraten, kvalitén försvinna ur vården och omsorgen. 

Det är noterbart att KD i regionen sällan får en sådan lyster i ögonen som när det ska dras en lans för Mammons kvarvarande i vården. Om vinstintresset begränsas, såsom S-MP föreslår, står domedagen för dörren. Den ”lede” trot!

Livet går inte i repris. Det är det viktigaste skälet att reglera välfärden och dess vinster. Jag kan leva med att företag tjänar pengar i tillverknings- eller privat tjänsteproduktion. Det är grunden för den gemensamma välfärden. 

Jag kan också se att konkurrens har sin plats på den privata marknaden. Men en förstörd utbildning, ett missat kvalitetstänk i vården och omsorgen om barn och gamla, kan aldrig kompensera den enskilde som drabbas.  

Dessa är känsliga verksamheter som bygger på ett mänskligt hantverk, som ligger oerhört nära den enskilda människan, ett hjärtslag, ett ögas blick eller ett bensår bort. En medarbetare ska heller inte behöva ställas inför oron i magen att pruta på kvalitén därför att vinstanden bokstavligen svävar över verksamheten. 

Och det är i verklighetens hjärnor, händer och fötter som dagligen tusentals beslut fattas som får konsekvenser i välfärden. Nånstans kring 80 procent av Sveriges invånare håller med oss i S och MP, när vi föreslår ordning och reda genom att lägga en broms på vinstintresset. Marknaden är en duktig tjänare men en usel herre. 

Den andra frågan gäller alliansens förhållande till SD i Region Jönköpings Län. Socialdemokraternas ledande företrädare Carina Ödebrink samt undertecknad ställde frågan till C, KD och L. Dels vad de tyckte om medieuppgifterna om moderaternas samarbete med SD och dels om de överhuvudtaget visste om det.  

De tre partierna förklarade samfällt att de inte på något sätt ville samarbeta med SD. Gott så. Men på frågan om de känt till att M gjort upp med SD sedan flera år i regionen blev de svaret skyldiga. Det är anmärkningsvärt också att, som framkommer i reportage i ETC nr 1 2017, Rune Backlund, C:s ledande regionråd närvarat vid det tillfälle för två år sedan, då M begärde ajournering av ett välfyllt regionfullmäktige för att gå ut och förhandla med ett SD som trilskades. 

När de återigen kom in drog SD tillbaka sitt förslag och stödde alliansen. Det faktum att alliansen genom M oftast får SD att stödja sin politik, kallar regionstyrelsens nuvarande ordförande Malin Wengholm (M) för ett nationellt föredöme.  

Visste eller visste inte C, KD och L om denna samverkan mellan M och SD? Eller var det en ”don’t ask, don’t tell”-överenskommelse att M gör grovgörat och övriga tittar bort?

Den tredje frågan, som egentligen är flera, är den för länets invånare kanske viktigaste, men döljs för tillfället av de två föregående; Hur ska framtidens vård se ut? På vilket sätt ska regionens näringsliv och kultur kunna stödjas? Hur ska regionen bidra till att vi kan ha en levande landsbygd där människor kan bo och skapa välstånd genom företagande och arbete i såväl lantbruket som turistnäringen? Hur kan regionen bidra till att människor i stad och land går hand i hand?

Om detta borde politiken handla. Om kampen om svaret på dessa frågor borde nästa års riksdags- och regionval stå. 

Men då behöver allianspartiernas  i-otakt-gående med länets invånare i såväl ”ordning-och-redadebatten” som debatten om påstådda samarbeten med SD först redas ut. Alternativet är en valrörelse 2018 som domineras av dessa två frågor.

Är detta vad alliansen vill? Vi socialdemokrater räds inte en sådan debatt, men den tar fokus från de framtida ödesfrågorna. ”Shame on alliansen” om detta tillåts!

 

Jonas Magnusson  
Ordförande Socialdemokrater för Tro och Solidaritet i länet, tillika ombud på S partikongress i april.