Debatt. .

2017-11-23 07:00
”De kommuner som strukturerat arbetar med besöksprogram hos ortens företag signalerar att de tar företagar- och näringslivsfrågor på allvar, sådant som ytterst betalar välfärden då företagen är jobbskaparna”, skriver debattören.  Bild: Mikael Fritzon / TT
”De kommuner som strukturerat arbetar med besöksprogram hos ortens företag signalerar att de tar företagar- och näringslivsfrågor på allvar, sådant som ytterst betalar välfärden då företagen är jobbskaparna”, skriver debattören.

Jönköpings kommun borde besöka företag

Många kommuner gör det (och gör det bra), man åker kontinuerligt ut och besöker företag. I Jönköpings län är Mullsjö, Sävsjö och Gislaved exempel på kommuner som arbetar aktivt med att utveckla en systematik för hur många företag kommunala representanter ska besöka under ett år eller så.

Och kommunala representanter är givetvis politiker och tjänstemän, och då inte bara de högsta befattningshavarna som kommunalråd och kommundirektör utan även nämndordföranden, nämndledamöter, förvaltningschefer och kanske vidare neråt.

Varför är det viktigt med företagsbesök? Därför att i den direkta kontakten mellan politiker/tjänstemän och företagaren får de en möjlighet att inte bara se en företagares vardag, utan också en chans att i dialog berätta vad som görs i kommunen och vilka åtgärder som vidtas för att förbättra det lokala företagsklimatet.

Den här omedelbara kommunikationen är en del av ett gott företagsklimat i varje kommun. De kommuner som strukturerat arbetar med besöksprogram hos ortens företag signalerar att de tar företagar- och näringslivsfrågor på allvar, sådant som ytterst betalar välfärden då företagen är jobbskaparna.

Besök hos ett företag bör givetvis vara drivet av nyfikenhet och intresse, att visa på att kommunen bryr sig om de lokala företagen. I den bästa av kommunala världar är alltså företagsbesöket en naturlig del av en politikers eller tjänstemans vardag. Inse, som ett kommunalråd klokt uttryckte det för mig nyligen, att ett företagsbesök inte behöver handla om att ”göra en inspektion”.

När kommunen genom bland att företagsbesök visar intresse för företagen och entreprenörerna på orten sätter det förr eller senare avtryck. Chansen att företagarna upplever kommunen som näringslivsvänlig ökar – och det vill ju varje kommun med självaktning vara, det gäller bara att också kommunicera den viljan.

Det är med andra ord ingen slump att exempelvis Mullsjö, på plats tre i Jönköpings län när Svenskt näringsliv tidigare i höst presenterade den årliga rankningen över lokalt företagsklimat, klättrar 13 placeringar när det gäller såväl politikers som tjänstemäns attityder till företagande. Eller Gislaved, plats 13 i länet men den kommun som klättrar mest på länslistan (30 placeringar), som förbättrar sig med 69 respektive 59 placeringar i fråga om politikers och tjänstemäns attityder.

Länsettan Habo går starkt med 21 placeringar bättre beträffande tjänstemäns attityder. Kommunen backar dock något vad gäller politikers inställning till företagande – en anmärkning i marginalen till en för övrigt berömlig elfteplats på rikslistan över Sveriges samtliga 290 kommuner.

Den kommun som vill förbättra företagsklimatet bör börja i den änden, med attityderna hos de egna funktionärerna – politiker och tjänstemän. Utan genuin vilja att förstå företagandets villkor är det svårt att förändra sig. Företagsbesöket är därvid en vital komponent – och företagarna ställer gärna upp och berättar om sin vardag.

 

 

Dan Sylvebo  
Regionchef för Svenskt Näringsliv, Jönköpings län