Debatt. .

2017-03-16 07:00
Mario Rojas menar att ETC Jönköping visar brist på respekt när hans namn inte publicerades när konstverket var med i tidningen.  Bild: Daniel Johansson
Mario Rojas menar att ETC Jönköping visar brist på respekt när hans namn inte publicerades när konstverket var med i tidningen.

Vad tror du om konstnärens villkor 2048?

I ETC Jönköping nr 4 publicerades en artikel om drömmen om Jönköping som kulturhuvudstad. Artikeln ackompanjerades av ett flertal bilder av en konstinstallation som jag på uppdrag av Österängens konsthall gjorde under sportlovsveckan i februari i år tillsammans med gästande konstnären Tomas Lara från Havanna, Kuba.

Publiceringen är vidlyftig. Konstverket pryder tidningens omslag, liksom ett helt uppslag inne i tidningen och därutöver ytterligare en bild. Inte någonstans är konstnärerna omnämnda. Inte heller verkets namn. Däremot anspelar artikelns rubrik på konstverkets bild av en födelse.

Publiceringen vittnar om grundläggande kunskapsbrister och respekt inte bara för konstnärliga processer utan också om bildupphovsrätt, konstnärers villkor och konstnärens arbete, alltså själva konstverket. 

Publiceringen och det sammanhang den skett i väcker sannerligen frågor. Kan man, som artikelförfattaren försöker göra, skildra en stads kulturliv utan att ha förstått grundläggande principer om vilka rättigheter en konstinstallation representerar? Kan man förstå konstens värde för ett samhälle utan att ha reflekterat kring den mödosamma processen bakom ett konstverk och en konstnärs existensberättigande?

Jag har en självklar – och avtalad – rätt att som konstnär bli namngiven vid publicering. En konstnär har rätt inte bara till sitt konstverk utan också till avbildningar av det. Jag har överlåtit mina rättigheter till organisationen BUS (Bildupphovsrätt i Sverige) som i sin tur har tecknat avtal med Sveriges tidskrifter, så publiceringen är såvitt mig anbelangar okej, men en grundläggande princip vid publicering är att uppge namnet på konstnären/upphovsmannen. Inte heller det evenemang som inramade konstverket lyftes fram i artikeln.

Varför dessa indignerade rader om upphovsrätt? Jo, för att det ytterst handlar om konstnärens rätt att få ersättning för sitt arbete. Om man inte ser sambandet mellan konstnären, konstverket och brödfödan säger detta mer om tidningens kultursyn än en flersidig artikel som försöker blottlägga politikernas förhållande till kultur i Jönköping. 

Det publiceringar som denna bidrar till är att osynliggöra en yrkeskår som balanserar på sin existensförmåga i bokstavlig och materiell mening. I ETC:s artikel konstateras att Jönköping har lägst antal konstnärer i landet. En kartläggning av Konstnärsnämnden har visat att här bara finns 1,02 konstnärer per 1 000 invånare. Det finns självklart starka samband mellan antalet yrkesutövande konstnärer och konstnärers rent existentiella villkor. 

ETC – hur stor andel konstnärer vill ni se i Jönköping år 2048? Vill ni pressa andelen under en promille? Och hur bemöter ni de gästkonstnärer som år 2029 berikar Europas kulturhuvudstad? Som icke-varelser? 

SVAR DIREKT: 

Konstnärerna och verkets namn skulle ha varit med i en bildtext som tyvärr föll bort i publiceringen. En rättelse med alla namn publicerades därför i tidningen veckan därpå. ETC Jönköping har, under den dryga månad som gått sedan lanseringen, redan vid två tillfällen behandlat konstnärers villkor i Jönköping och det kommer vi garanterat att skriva mera om även i framtiden.

Andreas Söderlund, redaktör ETC Jönköping