Inrikes.

2017-02-24 06:15
  • Johanna Linder är en av initiativtagarna till ”Jönköpings fria kulturallians”.
    Johanna Linder är en av initiativtagarna till ”Jönköpings fria kulturallians”.

Drömmen om Jönköping som kulturhuvudstad

Kulturutövarna trodde nästan att det var ett skämt. Jönköpings kommun, där kulturen har varit åsidosatt år efter år, ville plötsligt satsa på att bli Europas Kulturhuvudstad 2029.
ETC Jönköping har kartlagt vad som egentligen hände när kulturpolitiken tog en oväntad vändning – och om politikerna verkligen menar allvar.

Allting började strax efter nyår 2015. Kulturhuvudstadsåret i Umeå har precis tagit slut. Marie Reifelton, dåvarande teaterkonsulent på Spira, är imponerad. Hon kan inte släppa tanken på hur den lilla staden i norr har lyckats så bra. Plötsligt är staden omskriven i New York Times. De får besök av turister från hela världen. 


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


När juryn valde Umeå lyfte de bland annat fram hur staden kunde representera hela norra Sverige. Reifelton inser att Jönköping då kan representera södra Sverige – eller i alla fall Småland. Hon börjar tänka på allt som har kommit från Småland. Abba, Ikea och så förstås Pippi Långstrump. Det är när hon inser det som hon bestämmer sig för att ringa till Peter Jutterström (M).

– Jag bara malde på. Jag hade skrivit upp allting om Pippi och Abba. Och han satt vänligt och lyssnade och sade till sist att han ska prata med Karin Semberg, säger hon.

Falangstrider inom Moderaterna

Hur mycket Marie Reifelton då visste om Peter Jutterström är oklart. Han hade då precis tillträtt som ny ordförande för kultur- och fritidsnämnden. Men han var, vid det laget, långt ifrån känd som någon kulturpolitiker.

Jutterström hade några turbulenta politiska år bakom sig. Det hade pågått falangstrider inom Moderaterna. Själv vill han inte prata om det som har varit – men enligt flera lokala politiker ville starka krafter inom Moderaterna bli av med honom efter valet 2010. Det ledde till att de lokala medierna då började tipsas om oegentligheter gällande just Jutterström. Och han hamnade mitt i en mediestorm där han anklagades för att felaktigt ha lyft ersättning för förlorad arbetsförtjänst.

Efter två tunga år fick Jutterström 2012 en plats i riksdagen som ersättare för Magdalena Andersson (M) som hade blivit landshövding i Västerbotten. Eftersom Jutterström kom in mitt under mandatperioden var det oklart i vilket utskott han skulle sitta. Han placerades till sist i kulturutskottet – och där började en helt ny bana växa fram för den tidigare skolpolitikern.

”Jag kunde inte gå”

Det var få som under den här tiden förstod att Jutterström hade ett genuint intresse för kultur. Hans kulturintresse hade de facto börjat växa fram långt innan han fick den där riksdagsplatsen.

Vi backar bandet till början av 1970-talet. Den 13- eller 14-årige Peter Jutterström är i London tillsammans med sin mamma. Redan vid det här laget har han visserligen hunnit delta i talangtävlingar med sitt band – men resan till London får honom att se på kulturen på ett helt annat sätt. Det är i alla fall så han beskriver det själv.

De går på National Gallery. Det berömda konstmuseet vid Trafalgar Square har tavlor av både Da Vinci, Rembrandt och Van Gogh. Men det är någon helt annan som fångar den unge Jutterström. I ett av rummen hänger tavlor av den franska landskapsmålaren Jean-Baptiste-Camille Corot. Tonåringen sätter sig på en stol och hans blick kan inte släppa tavlorna framför honom. 

I dag beskriver han hur det var färgerna och ljuset som lockade honom. Hur konstnären hade lagt till färggranna detaljer i annars murriga landskap.

– Att ha modet att göra det i en sådan tavla, och att göra det rätt, det fascinerar mig något oerhört. Jag blev sittande där och min mamma sade nej, nu ska vi gå. Men jag kunde inte, säger han.

Och än i dag går han och letar efter Camille Corot när han besöker museer.

En otroligt lång resa

Det är tonåringen på National Gallery som blir politiker i kulturutskottet. Det blir dock kortvarigt. Efter att han har förlorat sitt riksdagsmandat i valet 2014 får Jutterström fortsätta sin kulturpolitiska bana som ordförande i kultur- och fritidsnämnden i Jönköping. Och då ringer Marie Reifelton.

Efter telefonsamtalet gör Peter Jutterström precis som han har lovat. Han kontaktar Karin Semberg, dåvarande kultur- och fritidsdirektör, och berättar om idén. Semberg ringer sedan tillbaka till Marie Reifelton – och planerna börjar sakta växa fram. 

Jutterström bestämmer sig för att testa idén på sina partivänner. Han gör det ungefär en månad senare under ett gemensamt möte för hela Alliansen. De har samlats i Bunn för en slags kick off inför mandatperioden. Alla lokala partitoppar är närvarande. Jutterström berättar om planerna och får, kanske oväntat, inget motstånd.

– Nej, det var ingen som invände. Då tänkte jag att inga invändningar så då gör vi det, säger han.

Och fortsätter:

– Men det var kanske ingen som riktigt tänkte tanken på att jag skulle löpa vidare med bollen.

Lång resa

Nästa stora steg tas ett halvår senare. Det är under hösten 2015 och kultur- och fritidsnämnden är på en studieresa till Göteborg. De övernattar i Prioritet Serneke Arena. Den nyöppnade, 45 300 kvadratmeter stora, anläggningen innehåller både skidspår och fotbollsplaner. Nämnden samlas där i ett konferensrum för att sätta upp mål för mandatperioden. Det är då Jutterström, tillsammans med Semberg, berättar om planerna för de övriga i nämnden.

– Jag tyckte det lät batshit crazy första gången jag hörde det. Jag har varit med så pass länge så jag tror att jag har ganska bra insyn i vilka utmaningar som finns. Jag vet att det är en otroligt lång resa om man vill nå det målet, säger Henrik Andersson (S), andre vice ordförande i kulturnämnden.

Andersson är inte ensam om att reagera så under det där mötet. Men nämnden låter sig ändå övertygas. Oppositionen inser att, även om målet låter närmast onåbart, så kan det få positiva följdverkningar. Om politikerna enas över blockgränserna om att satsa på att bli kulturhuvudstad, så kan det leda till helt nya öppningar i kulturpolitiken.

I november 2015 klubbas sedan planerna igenom i kultur- och fritidsnämnden.

Läs vidare på nästa sida: Skämt eller hån?

Kommunerna som satsar mest på kulturen i relation till antalet invånare tio i topp: 
Umeå – 2 685kr per person
Emmaboda – 1 826kr per person
Härnösand – 1 771kr per person
Haparanda – 1 713kr per person
Orsa – 1 711kr per person
Trollhättan – 1 701kr per person
Vara – 1 658kr per person
Åsele – 1 603kr per person
Gävle – 1 594kr per person
Sundsvall – 1 586kr per person
---
183. Jönköping
– 955kr per person

Några av de kultursatsningar som har lagts ner de senaste åren – för att kommunen inte har varit beredd att satsa pengar:
Jönköpingsfesten
Industrinatt
Popadelica
Jönköpings filmfestival
Konstnärsgården
Radiomuseet
Galleri Smedbyn
Allmogemarknaden