Inrikes.

2017-09-15 07:00
  • I praktiken finns det inget sätt för personer med nedsatt syn att kontrollera att allting verkligen gått rätt till i vallokalen. Bild: Helena Landstedt /TT
    I praktiken finns det inget sätt för personer med nedsatt syn att kontrollera att allting verkligen gått rätt till i vallokalen.
  • Linus Forsberg har förhandsröstat i kyrkovalet. Med sig hade han en vän han litar på. Bild: Heidi Backman
    Linus Forsberg har förhandsröstat i kyrkovalet. Med sig hade han en vän han litar på.

Synskadade kan inte personrösta hemligt

På söndag är det kyrkoval. Och precis som i vanliga val räknar vi med att ingen annan ska få veta vem vi röstar på. Men det gäller inte Linus Forsberg från Barnarp och andra personer mer synnedsättning – varken nu eller i valet nästa år. Sverige har trots stark kritik ingen lösning för hur människor med synnedsättning ska kunna personkryssa.
​– Jag vet folk som väljer att bojkotta för att de inte vill röja sin valhemlighet, säger Linus Forsberg.

Linus Forsberg var tidigt ute och förhandsröstade i kyrkovalet. Han har en synnedsättning som innebär att han bra kan identifiera miljöerna runtomkring sig. Vad som står på ett papper är omöjligt för honom att se.

Med sig till röstningslokalen hade han därför en gammal klasskompis. Kompisen fick följa med in i röstbåset för att där läsa upp vad som stod på valsedlarna. Han fick läsa vilka partier som fanns och namnen på alla som det gick att kryssa för. Sedan var det kompisen som satte kryssen på listorna.
– Jag fick viska till honom så att det inte skulle höras utanför båset, säger Linus Forsberg.

Han litar fullt ut på sin kompis och är säker på att denne kryssade för rätt person i rätt parti. Men i praktiken finns det inget sätt för honom att kontrollera att allting verkligen gick rätt till. En mindre pålitlig person hade där och då kunnat välja att rösta på någon helt annan.

Makthavare säger sig vilja åtgärda

Linus Forsberg är 20 år gammal. Det är andra gången han röstar i ett kyrkoval. Men nästa år kommer han för första gången även att rösta i kommun-, region- och riksdagsval. Och då kommer han återigen att tvingas berätta för någon annan vad och vem han röstar på.


VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning


”Ingen får av det allmänna tvingas att ge till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende”, står det i regeringsformen – en del av den svenska grundlagen. Men det verkar inte gälla den som lever med en synnedsättning.

I de allmänna valen kan den som lever med en synnedsättning få hem kuvert med punktskrift som förklarar vilket partis valsedlar som finns i kuvertet. För den som kan punktskrift så går det alltså att bevara sin valhemlighet – men det är bara om personen väljer att inte personkryssa. Och det gäller heller inte alla partier. Vill du rösta på ett parti som inte sitter i riksdagen så är risken stor att du inte får hem några sådana valsedlar.

Dessutom är det långtifrån alla som kan punktskrift även om de lever med en synnedsättning. Och i kyrkovalet finns det inget sådant system överhuvudtaget.

– När jag pratar med folk som inte är makthavare så blir de förvånade. De har inte reflekterat över att det är så här. I samtal med makthavare så är alla överens om att det måste åtgärdas men de har svårt att ge ett konkret svar på hur det ska göras, säger Linus Forsberg.

Han fortsätter:
– Samtidigt vet jag folk som väljer att bojkotta valet för att de inte vill röja sin valhemlighet.

Motionen klubbades igenom

Synskadades Riksförbund har drivit frågan i 20 år – men fortfarande har det inte kommit fram någon lösning på problemet. Riksdagsledamöter har ett flertal gånger skrivit motioner om det här. Direkt efter valet 2014 skrev den tidigare demokratiministern Birgitta Ohlsson (L) en motion med uppmaningen att det här skulle åtgärdas till valet 2018.

”Detta är i grunden en demokratisk fråga om mänskliga rättigheter, och rösträtten är den mest grundläggande vi har av de demokratiska rättigheterna”, skrev hon.

Motionen klubbades igenom i riksdagen med ändringen att det skulle gälla senast från och med valet 2022. Men sedan dess har till synes ingenting hänt. Och det är oklart varför Birgitta Ohlsson inte gjorde någonting åt det själv under de fyra år dessförinnan när hon var demokratiminister.

– Motionen bifölls så det måste ligga på regeringen att titta på det här. Men några konkreta idéer om hur det ska gå till har inte presenterats för oss. Vi har haft en viss dialog med regeringskansliet. Men det var rätt länge sedan nu. Det verkar inte hända någonting tyvärr, säger Henrik Götesson, handläggare för demokrati och IT-frågor på Synskadades Riksförbund.

Tror mest på teknisk lösning

Förslagen för hur problemet ska lösas har varit många genom åren. Det har bland annat tittats på möjligheten att göra valsedlarna större så att där kan rymmas punktskrift. Ett annat förslag har varit att ha små hål vid varje namn på valsedeln kombinerat med en punktskrift-lista där den som lever med synnedsättning kan räkna ner med hjälp av hålen och på så vis veta vilket namn som är var. Synskadades Riksförbund tror däremot mest på en teknisk lösning.

Datorer i valbåsen, där du digitalt kryssar för den du röstar på och sedan själv skriver ut valsedeln, hade löst problemet. Riksdagsledamöter har genom åren också skrivit motioner om exakt sådana lösningar – ibland även av helt andra skäl. Efter valet 2010 fick Sverige kritik av internationella valövervakare för att vallistorna ligger så öppet i vallokalen.

Mer miljövänligt

De konstaterade att redan det faktum att du tvingas ta valsedlar mitt framför alla andra gör att du inte garanteras din valhemlighet. Dessutom har Sverige kritiserats för hur partiföreträdare har kunnat stå utanför vallokalen och dela ut valsedlar på valdagen.

Riksdagsledamoten Rickard Nordin (C) skrev 2015 en motion där han föreslog en teknisk lösning i valbåsen för att komma tillrätta med de problemen. Samtidigt konstaterade han att det även blir ett mer miljövänligt alternativ då det inte längre trycks upp valsedlar som aldrig används. Även den motionen klubbades igenom i riksdagen. Men även där är det oklart om någonting har hänt sedan dess.

Den här veckan kom frågan upp på bordet igen. Riksdagsledamoten Maria Malmer Stenergard (M) kom med en skriftlig fråga till nuvarande demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) om vad regeringen har gjort för att förverkliga det här. Frågan ska besvaras nästa vecka av justitieminister Morgan Johansson (S) eftersom frågan just nu ligger på hans bord.

När ETC Jönköping försöker få svar på samma fråga hänvisas vi till att vänta in vad ministern fattar för beslut. Ingen på vare sig justitiedepartementet eller kulturdepartementet kan svara på exakt vad som har hänt sedan motionerna klubbades igenom i riksdagen.

– Det här ligger hos oss fortfarande, det bereds och det vidtas åtgärder. Men just nu har det också kommit en riksdagsfråga som rör det här och som ministern kommer att besvara om en dryg vecka. Vad vi gör sedan är helt avhängigt vilket ställningstagande han tar, säger Mathias Säfsten, enhetschef på grundlagsenheten på justitiedepartementet.

”Demokratin måste få kosta”

Inte heller Elin Almqvist, politiskt sakkunnig hos justitieministern och som arbetar med bland annat de här frågorna, kan säga något om vad ministern kommer att svara.

– Det är ingenting jag kan säga nu. Men vi är medvetna om frågan och det finns ett betänkande. Men frågan ska besvaras nästa vecka, säger hon.

Under tiden förbereder sig flera av de 10 000 medlemmarna i Synskadades Riksförbund för att rösta i kyrkovalet på söndag. Och Linus Forsberg hoppas att regeringen så snart som möjligt ska ge honom möjligheten att bevara sin valhemlighet. Själv förespråkar han en teknisk lösning.
– Demokratin måste få kosta. Folks rätt att få sina demokratiska principer kan inte mätas i kronor och ören, säger han.