Krönika. Adrian Ericson.

2017-10-24 07:00

”Malmö är inte Barcelona”

Tänk om Skåne skulle göra likadant?
​I min förra krönika skrev jag några rader om rörelsen för självständighet i den spanska regionen Katalonien. Den inledande liknelsen med Skåne har jag stött på några gånger sedan dess. 

En bekväm och trött analogi som dykt upp i flera välrenommerade medier. Som om det på något sätt lirkar oss närmare sanningen i den svåra politiska situation som uppstått mellan regionstyret i Barcelona och regeringen i Madrid.

Det känns som det finns en tendens att hela tiden spegla stora internationella politiska skeenden mot det svenska politiska livets logik. Men visst blir det oftast bara fördummande och trivialiserande? För ska vi vara ärliga, Malmö är inte Barcelona. Girona är inte Helsingborg. Tarragona är lika lite Eslöv. Paella är inte gåsamiddag och sangrian är inte Skåne akvavit.


VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning


Nog med den ranten. Men jag upplever att vi utöver de ekonomiska och juridiska aspekterna glömmer de värdegemenskaper som figurerar i konflikten. Om detta skrev journalisten och författaren Olle Svenning några intressanta rader i förra veckan (DN 2017-10-13).

”Motsättningarna är konkret politiska. Regeringen har drastiskt skurit ned Kataloniens budget för vård, utbildning och välfärd. Den bekämpade och ödelade vänsterstyrda Barcelonas generösa flyktingmottagning.”

Det ger ytterligare ett perspektiv. Själv är jag inte särskilt förvånad över självständighetsivern, tvärtom tror jag att vi i takt med individualiseringen och globaliseringens ökande anonymitet kommer se fler kollektiva motreaktioner. Både progressiva och konservativa. Nu gäller det bara att hoppas på fredlig dialog.

Utbrytare har vi, utan att på något sätt jämföra, sett även här på hemmaplan. Carin Berggren och hennes liga från Moderaterna har som bekant bildat det nya partiet Demokraterna. Demokraterna kan få en avgörande roll när budgeten ska beslutas senare i oktober, de kan till och med fälla den nuvarande minoritetsalliansen. Både rafflande och lite olustigt.

Om det nya partiet har det gått att läsa i Jönköpings-Posten. En helsida, sex spalter rakt upp och ned, skrev tidningen om deras krav på Alliansen inför budgeten. Lite väl fläskigt kan tyckas.

Apropå JP, har tidningen nu börjat ta betalt för sitt digitala material. Trots folks reaktioner är det helt rätt, oaktat om det är surt att fastna i betalväggen. Det går inte att komma ifrån att journalistiken kostar oavsett om den publiceras på nätet eller i papperstidningen.

Alternativet – att bara sälja annonsplats på webben och i mobilappen – täcker sällan kostnaderna. Än värre gör en sådan modell tidningen helt beroende av nättrafik, det vill säga klick, för att få betalt för sina annonser. En genomkommersiell bas för verksamheten.

Att göra en ordentlig nyhetsvärdering och leva upp till ett upplysningsideal riskerar då att få stå tillbaka till förmån för artiklar som drar trafik. Om det råder inga tvivel.

Oavsett om vi är i Katalonien eller i Jönköping behövs en driven och granskande press. En bra betalmodell är dock ingen garanti för en bra tidning. Att vi med ETC Jönköping äntligen har en konkurrens i stan är guld värt för journalistiken. I slutändan för demokratin. Känner du fortfarande någon som inte prenumererar?