Ledare. Alice Åström.

2017-06-05 07:00

Rattfylleriet måste få ett slut

Nu har vi de underbara sommarmånaderna framför oss. Förhoppningsvis sol och bad, semester, grillning och umgänge med familj och vänner.

Det är också den tid på året då alkohol intas oftare än annars. Det är lätt att det blir ett glas vin eller en öl till det grillade även om det inte var planerat så. Tyvärr så riskerar det att leda till fler rattonyktra på våra vägar. Man säger: ”Jag ska ju bara hem och jag har inte druckit så mycket så det är ingen fara”.

I genomsnitt så är det 525 rattfyllerikörningar i timmen i Sverige, det blir 12600 om dagen, 4,6 miljoner om året. Det leder till runt 75 dödsfall relaterade till rattonykterhet och runt 1000 svårt skadade.

Det känns faktiskt lite overkligt när man ser statistiken. Om det hade varit någon annan typ av brott som gett detta resultat så skulle rubrikerna lysa stora på våra tidningar. Varje nyhetssändning skulle ha inslag kring frågan – men när det rör rattfylleri så blir det oftast bara små notiser.

På något konstigt sätt är det som att man inte riktigt vill ta tag i frågan. Det rör ju sig om den heliga alkoholen och är något som påverkar många av oss. ”Rör inte min rätt till alkohol”, tycks vara den grundläggande inställningen även om alla givetvis säger att man så klart inte ska köra påverkad.

Nu vill jag ändå påpeka att jag inte är ute efter att moralisera kring alkoholen. Jag är själv inte nykterist men vi måste också våga se och tala om dess avigsidor och risker. När jag var riksdagsledamot hade jag rättspolitiken som mitt huvudområde och det var inte ofta jag pläderade för hårdare straff. Men när det gällde rattonykterhetsbrott där man hade skadat eller dödat en annan människa så drev jag frågan om att vi behöver ställa dessa människor till ansvar i en större utsträckning än vad vi gör i dag.

Brottet grovt vållande till annans död finns i dag och används ibland i dessa fall. Straffskalan sträcker sig upp till 8 års fängelse. Men det är ytterst sällan det används, snarare ligger straffet på 2-3 år i de allra grövsta fallen. 

Anledningen till att det inte bedöms som dråp är uppsåtsfrågan. Personen i fråga hade inte som uppsåt att döda någon utan det är en konsekvens av att man körde rattfull. För mig blir det här helt fel. I andra fall så skulle alkohol oftast inte rendera lägre straff.

Om man istället hade klivit ur bilen och slagit någon i huvudet med en domkraft från bilen så hade man dömts för dråp eller mord. Men kör du på någon med bilen så kommer du mycket lindrigare undan. Eller tänk er att någon onykter/drogpåverkad person hade stått på allmän plats och vilt svingat en yxa omkring sig. Tänk vilket pådrag och vilka rubriker det skulle bli. Om personen dessutom har träffat någon, skadat och dödat någon, vad tror ni påföljden skulle bli då? En bil i höga hastigheter är ett mycket dödligare och farligare vapen än en yxa – men ändå ser lagstiftningen ut som den gör.

Med all den kunskap vi har om hur alkohol eller droger påverkar vår förmåga vid bilkörning så borde man ha det fulla ansvaret om man ändå väljer att sätta sig påverkad bakom ratten. Även om det inte är uppsåt, så som det ser ut i dagens lagstiftning, så finns det all anledning att se över lagstiftningen så att ansvar på en rimlig nivå kan utkrävas.

Att människor medvetet sätter sig bakom ratten och riskerar andra människors liv måste få ett slut.