Ledare. Peter Persson.

2017-10-30 07:00

Samma höger nu som då

För knappt två veckor sedan avslutade Moderaterna sin stämma i Örebro. På samma plats där Moderaterna för ett drygt decennium sedan fick lära sig att säga ”jag älskar kollektivavtal och fackföreningar”. Pärlhalsband och slips rangerades ut. Moderaterna skulle då bli det breda, nästan folkliga, mittenpartiet i svensk politik.

Det var utan tvekan ett smart genomfört marknadsföringstrick som till viss del hypnotiserade både väljare, andra partier, och inte minst de politiska journalisterna.  Med ordval som var förföriskt nära socialdemokratins, om jobb, välfärd och till och med jämlikhet vann man tilltro för en politik som i praktiken var den rakt motsatta.

Reinfeldts tal i valrörelsen 2006 och senare, om att ”toppa” alla socialdemokratiska välfärdsförslag, var en ren bluff i skenet av 140 miljarder i skattesänkningar. Den tidigare partiledaren Bo Lundgrens förslag i valrörelsen om att banta välfärdssektorn genom skattesänkningar, samt privatisera och marknadsorientera gemensam sektor var ärlig redovisning av moderat politik. Det ledde till ett katastrofval och Lundgrens fall som partiordförande. Men det Lundgren bara kunde säga, det genomförde Reinfeldt sedan med till och med större tyngd i skattesänkningar.


VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning


Myten om Reinfeldt och Borgs närmast fackföreningsvänliga politik var också en bluff. Man angrep förvisso inte arbetsrätt eller hotade med statlig lönepolitik.

Men med närmast kirurgisk noggrannhet genomfördes attacker mot fackföreningarnas ställning. Arbetslöshetsersättningen försämrades samtidigt som man tvingade fram högre egenavgifter. Avdragsrätten för fackföreningsavgift avskaffades. Högre avgifter och sämre försäkringsskydd ledde till att hundratusentals lämnade facket.

Arbetslivsinstitutet som forskade kring villkor på arbetsplatserna lades ned och Arbetsmiljöverket hårdbantades.

Det Moderaterna nu säger skiljer sig inte från vad Reinfeldt gjorde. Men nu gäller det att hämta hem flyktade väljare från Sverigedemokraterna. Då passar ett högt tonfall mot arbetarrörelsen bra. Extremhögern ska hem till Moderaterna genom krav på försämring av arbetslöshets- och sjukförsäkring. Arbetsrätten ska luckras upp och man ska tvinga fram lägre ingångslöner. Samtidigt kommer ett nytt batteri med skattesänkningar.

Tydligare kan väl inte en högerpolitik presenteras. I en tid då inte bara socialdemokrater talar om behovet av att bekämpa ekonomiska och sociala klyftor, gör Moderaterna tvärtom. Indragna resurser från de sämst ställda ska överföras till redan priviligierade.

Det är väl inte utan tanke som moderater nu motionerar om att militär ska kunna användas ”för att skapa lugn” i områden som har halkat efter ekonomiskt och socialt.

En sådan höger måste bli en signal till kraftig mobilisering i arbetarrörelsens fackliga och politiska organisationer.