Tack vare frivilliga krafter
Jönköpings filmfestival var under 13 år en självklar del av Jönköpings kulturliv. Det började i liten skala 1999. Idén kom från den dåvarande kultursekreteraren Svante Rosberg. Han ville göra en filmfestival med enbart europeisk film. Han tog in Johan Fingal som i sin tur började engagera frivilliga.
En 15-årig Malin Cramer var den första som anmälde sig som frivillig. En annan tidig frivillig var nuvarande författaren, och Hallpressens kulturchef, Anders Rydell.
– Det började väldigt småskaligt, vi hade minimala resurser, säger Johan Fingal.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Frivilliga krafter
Men tack vare de frivilliga krafterna lyckades de bygga upp en festival. De tog aktivt kontakt med utländska ambassader och samarbetade under de första åren med bland annat Tjeckien. Och senare när festivalen utvidgades till att ha mer än bara europeisk film så fick de även bra kontakt med Mexicos ambassad.
Det här var före Netflix. Och det var långt innan biograferna digitaliserades. Det gällde fortfarande att skeppa stora filmrullar till biograferna. Men entusiasterna lyckades – och redan de första åren visade de film i Jönköping som inte gick att se någon annanstans i Sverige.
Lade ned efter en paus under 2013
Fingal uppskattar att de hade 1 500 – 2 000 biobesökare under de första festivalerna. Sedan växte festivalen år för år. De började visa utomhusbio och de startade en kortfilmstävling. En av de första att vinna pris under kortfilmstävlingen i Jönköping var den nu högaktuella regissören Manuel Concha. Hans film Den enda vägen väntas bli en av årets svenska storfilmer.
I 13 år arrangerades festivalen. Mot slutet hade den tryggt runt 4 000 besökare varje år. Och varje år kom etablerade regissörer till Jönköping för att berätta om sina filmer. Men så kom hösten 2012. Festivalen hade fått en stor kostym samtidigt som pengarna från kommunen inte räckte för att täcka kostnaderna. De tog beslut om att ta en paus under 2013 – bara för att sedan bestämma sig för att lägga ner.
Sedan dess har det varit tyst om filmfestivalen ända fram till i höstas. Malin Cramer är hemlighetsfull kring vad som fick idén att växa fram igen.
– Det var i höstas som det var en liten grej som gjorde att vi kom fram till att nu kör vi, säger hon.
Just nu letar de aktivt efter en konstnärlig ledare för festivalen 2018. De hoppas att de i bästa fall har någon på plats redan till hösten.
Filmfest för hela staden
Under de sista åren visades alla festivalfilmer på antingen Folkets bio eller kommunens egna biosalonger. Nu hoppas arrangörerna att få ett bredare genomslag och engagera fler biografer.
– Vi vill helst ha med alla biografer i stan så att det blir en filmfest för hela staden. Men vi har inte börjat uppvakta biograferna ännu, säger Malin Cramer.
Något större problem med att engagera andra biografer verkar det däremot inte bli. Till synes ovetande om de långt gångna planerna lyfte Richard Ottosson, SF bio:s nytillträdda biografchef i Jönköping, just filmfestivalen som ett av sina drömprojekt när ETC intervjuade honom tidigare i år.
– Jag hoppas att Jönköpings filmfestival ska komma tillbaka. Som biografchef kommer jag att göra allt jag kan för att det ska bli verklighet, sade han då.
Även politikerna är positiva till att köra igång en filmfestival igen.
– Det här finns det pengar till nu. Vi fick ett tillskott på 4 miljoner så det finns lite utrymme att smyga igång det, säger Peter Jutterström (M), kultur- och fritidsnämndens ordförande.
Han betonar däremot att det även finns utmaningar. För att Jönköpings filmfestival ska kunna växa sig större än den var tidigare så kommer det att krävas att den sticker ut i mängden av festivaler runt om i landet.
– Det finns filmfestivaler lite varstans. Det blir sannolikt en allmän filmfestival nu men på sikt måste vi nischa oss för att hålla en festival där man kan dra till sig gäster från annat håll också.
Vilken nisch tänker du att festivalen kan ha?
– Det finns folk som har bättre koll än jag på vilka möjligheter som finns så det vill jag inte säga, säger Peter Jutterström.
Han är även den som är drivande för att Jönköping ska ansöka om att bli Europas kulturhuvudstad 2029. Han betonar att planerna på att återuppta festivalen inte är direkt kopplade till det – men att det självklart inte skadar.
– Det kan vara ett ben att stå på om vi lyckas med det så att säga, säger han.
Den slutliga utformningen av nyuppväckta festivalen kommer vara upp till den konstnärliga ledaren. När hen väl är på plats hoppas alla inblandade att planerna snabbare ska gå framåt.
– Det kommer att bli av hösten 2018. Vad det kommer att innehålla och hur det ser ut det återstår att se, säger Malin Cramer.
